Förlåt om jag skrev lite missvisande i mitt senaste inlägg. Det var inte meningen. Men jag
skulle inte vara här ute på en veckas tid. Med tanke på vad jag skulle göra
ville jag inte skriva det innan jag kom hem!

Vad har jag nu gjort???? Jo efter många nervsammanbrott på kylan vi hade så blev vår dröm
allt svagare…. Men med 100% uppbackning till våra hus. Ett löfte om att blir
det kallt flyttar jag ner och bor där under tiden i ditt hus och dagligen tillsyn
så kunde vi, jag och min kompis sätta oss på flight, JTG 727 från Norrköping i
fredagsnatt/lördagsmorgon till Gran Canarias. Vilken känsla när planet lyfte
mot värmen. Värmen vet jag inte vad jag ska säga. För där nere hade de inte
haft så kallt på 100 år!!!!! Det prickade vi in. Skrattretande! Men vi har
tagit vara på alla soltimmar. Första dagarna sken solen bara några timmar. Men vi
solade. Havet var kallt knappt 16 grader. Men i kom vi. Kan säga att det inte
var många som badade de första dagarna.

Hotellet hade mer att önska. Där var vi nog lite besvikna på, mest att de inte hade fixat
pollens temperatur. På omvägar hörde vi att det hade varit trasigt i veckor. Var
lika kallt där som i havet. I kom man där med. Men de flesta låg bara och
solade. Sista dagen hade vi kanon värme så vi var nere vid havet hela tiden. Hittade
som en lagun och lite folk som låg där. Hur härligt som helst. Visst har vi
fått färg. Men inte som man brukar. Jag brukar vara kanon brun, men det är jag
inte. Men jag är nöjd ändå.

Vi har gått och gått för att se oss omkring. På kvällarna gick vi ut för att äta gott. Var för
det mesta på ett center som heter Kasbah. Där hade de god mat på ett ställe som
heter Little Brassil och mitt i mot fanns ett ställe som heter Cafe Opera där
de hade uppträdanden varje kväll. Duktiga artister var det. Sista kvällen var
det en kille som uppträdde som Elvis och sjöng jätte bra.

Ja som alla sagor har ett slut så hade vår semester också ett slut. I går kväll kom vi hem.
Landade igår kväll i ett regnigt Norrköping. Landningen var lite otäck. För han
höll inte på att få stopp på planet. Ishalka på banan troligtvis. Men det gick
bra. Nu är vi åter hemma.

Ett stort tack till dig Tonny som gjorde det möjligt till 100% att vi kom iväg. Att du
kunde tänka dig att flytta ner hit och bo här om det behövdes. Ett tack till
dig käre bror och din Gunilla att ni ställde upp.

Kram gun

 

Ruth

19 februari 2012 19:11

Förlåt mig, hade glömt att du hade skrivit att du skulle bli borta några dagar, minnet är väldigt kort hos mig, därav så blev jag riktigt orolig.
Synd att vädret inte var som ni hade hoppats på, men låter som att ni hade en trevlig resa trotts allt.
Otrevligt med landningen i Norrköping, men ni hade änglavakt.
Kram vännen.

http://bernamis.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Dagarna far fram här tycker jag. Slutade jobbet i slutet av april och varit ledig sedan dess. Men vart tiden  tar vägen begriper jag inte:)... Men det har varit fullt upp... först studenten (där jag hade fått i önskan från studenten att göra hans...

Sedan jag gick i pension sista april har det varit sol och varmt hela tiden.... men nu behöver vi regn!  Tänk om vi skulle få bränder nu..... törs inte tänka på det. Än så länge känns det som semester har nog inte riktigt fattat än att jag kan be...

Ja, mycket har hänt sedan jag var här ute.. Jag har äntligen fått en diagnos på skadan som de orsakade mig när jag fick min tredje covid spruta. Sirva i samband med vaccination. Så nu får jag se vad som händer... Men det är inte kul att ständigt ha...

Men bloggen har fått stå tillbaka när jag fått kämpa med min arm.. Jag fick min tredje spruta av covid vaccination i december -21 och något gick galet.... det gjorde fruktansvärt ont och blödde det kändes som en metallsmärta och jag skrek i hög...

Idag har vi en härlig sol som skiner här och ute i trädgården tittar mina snödroppar upp     Mina inlägg här har lyst med sin frånvaro och det finns en anledning till det. Har fått problem med min höger arm med  ständig värk och har nu fått t...